24 September - crying

Sitter i min ensamhet och känner hur tårarna bränner vid kinderna, ögonen svider och huvudet värker.
funderar på dessa frågor som man alltid ställer sig själv "varför finns jag, varför skapades jag, varför existerar jag" är det för att plågas ? är de för att känna ens egna tårar bränna vid dessa mjuka lena kinder ? är de det som självaste livet går ut på ? att lida ?
Jag känner mig rädd, ensam och övergiven. Du betydde något enormt för mig, du gjorde mig lycklig varje gång jag såg dig i ögonen blev jag helt rörd, du gjorde mig lycklig. Jag erkänner mina misstag, jag sänker min stolthet så länge du ber mig. Jag skulle kunna krossa allt för att få komma fram, förbi allt de mörka, för att komma åt den riktiga ja, den jag älskar den jag vill leva hela livet med. du är inte bara en person för mig, du är något mer, något mycket större och mäktigare. du får mig att sväva, du får mig att vilja - att vilja fortsätta kämpa. Varför ger du upp för ? vad har jag gjort ? snälla förklara för mig så jag kan ändra de ! jag klarar inte av detta utan dig, det vet du. Vi är starka tillsammans, tillsammans klarar vi allting, vi måste bara försöka. du lovade, alla gånger du lovat mig saker och sedan svikit mig... hela jag var bara en lögn säkert, du lurade ditt hjärta, du lurade mitt hjärta.
Vet du hur rädd jag är ? jag kan inte sova om natten, jag är orolig. Det värsta som kan hända har hänt, de är som om att jag vaknat rätt ur en mardröm, de finns inge slut allting bara fortsätter de finns inga stopp.
Denna vecka har varit ett rent ut sagt helvete.
Jag kämpar mig förbi dag för dag för att inte bryta ihop men jag klarar inte mer nu ! jag är helt förstörd, jag är äcklig, jag är värdelös och helt jävla fuckt up ! att gå runt med ett leende på läpparna är helt jävla fake, är trött på att låtsas att vara nånting jag inte är ! trött på rykten trött på polisen jag är trött på allt skit ! JAG ORKAR INTE MER ! Det känns som om att jag gör allting i onödan, fattar du inte att det är precis lika svårt detta för mig som det är för dig ? fattar du inte de ! jag mår också piss, jag sjukt jävla dåligt.
Att veta nu varje gång man går utanför dörren att man kan bli ner slagen, misshandlad & knivhuggen känns ju lovande. Att veta att man inte är säker någonstans får mig bara att vilja krypa in i ett hål och gömma mig. Jag är liten, jag ska inte behöva stå ut med sånt här såhär pass, ta mig ut ur allting jag vill inte jag orkar inte !
Snälla låt mig se ljuset, låt mig få hopp om en bättre framtid om en bättre tid... Just nu har jag varken hopp eller ork för att kämpa längre. Slå mig, skjut mig, knivhugg mig. gör vad fan du vill, vad gör de för nytta iallafall ?
Detta är precis så du ville ha de, du ville hämnas du med, få mig att hoppas på att de ska bli vi igen sen bara lämna mig ensam när jag som mest behöver dig ? för de är ju andra gången du gör det här nu... En dag kommer du fatta, hur hårt mitt hjärta slår för dig, hur mycket jag dras till dig. Vi är som magneter, vi atraheras av varandra. vi måste vara tillsammans så är de bara, du måste bara inse de - snälla ?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0